Naturbetesmarker.

-----------------------------------------------------------------------------”Landskapet är det gudomligas hemvist på jorden.” Det skrev skärgårdsförfattaren Sven Barthel 1932 om Harstenas skärgård.

”Vet du något vackrare än en svensk äng?” Det var  skepparens på  segelkuttern Mejt, tillika mästermålaren Anders Zorns fråga till kollegan Carl Larsson.”

Jag är honom ännu svaret skyldig.” Det var Carl Larsson senare kommentar till Zorns fråga.

”För en brukad och bebodd skärgård”.  Gryts Skärvårdsförenings  tidiga sentens. Ca 600 medlemmar gav den stöd.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Till Skärgårdens ägare, brukare, administratörer och vänner!

Världsnaturfonden WWF har givit ut en vacker broschyr om NATURBETESMARKER. Klicka på länken.

http://www.wwf.se/source.php/1530902/Naturbetesmarker.pdf

Dagens Grytsskärgård har aldrig varit vildmark. Så fort en hälla kom upp ur sjön blev den tagen i anspråk av skärbor som då redan brukade den tidens inre skärgård. Först för jakt och fiske sedan för fårbete och s k holmbärgning, dvs skörd av hö som växte i skrevorna. Så småningom  blev vikarna på ön ängar och skogen på åsar och berg betesmark. Då hade skärborna blivit bofasta där. Deras bruk skapade det kulturlandskap som de kunde bebygga, bebo och få sin bärgning från under fem, sex sekler. Då hade en del av ängen odlats till åker. Det ljusa och lätta landskap hade bildats som så småningom drog till sig konstnärernas, biologernas och stadsbornas intressen. Evert Taube slogs av dess harmoniska bebyggelse.

Först när skärbon med sina kreatur, liar och räfsor började flytta till staden blev skärgården det den aldrig varit, vildmark med  busk, mörker och oframkomlighet. Ungefär samtidigt började tallskogen få ett värde på marknaden. Den erfarna skärbon lät dock sällan skogsbruket förstöra naturbetet i skogen. Typiskt för byar vars historia är noga utforskad, som t ex Kråkmarö , var deras  väl röjda och betade tallhagar med pelarsalar av glest placerade träd, buskad  och väl rensad och betad mark. En gudomlighet och en underbar terräng även för den sentida naturvännen,  promenaden och joggningen.

Nu ger det traditionella skärbolivet ingen marknadsmässig grund för överlevnad. Skärgårdens största värde är i stället dels den biologiska och kulturella mångfald i sig, som vårt landskap bevarat till kommande generationer, dels dess värde för den nuvarande  svenska generationens fysiska och andliga hälsa. Skärvård är dessutom en ny näring för de bofasta som skapar liv i skärgården.

Det har den svenska staten liksom EU förstått. Därför bedrivs en statlig jordbruks- och landsbygdspolitik som skall bevara kulturlandskapet. I Gryts Skärgård har ovanligt många ägare haft samma insikt. Därför finns här ovanligt mycket kvar av det landskap som skärbon skapat. Det som samhällets, ägarnas, brukarnas och alla insiktsfulla medborgares skärvård skall bevara och utveckla.

Detta är Gryts Skärvårdsförenings mål och uppgift. En del av dessa medvetna skärvårdare har startat Gryts Skärvårdsfond och förenat dess kapital  och kunskapsbank med Världsnaturfondens WWF  andliga och finansiella kapital. Fonden har agerat inom ramen för en genomtänkt utvecklingsplan.  Skärvård kan ej bedrivas utan betesdjur och skärbrukare. Alltså stödde fonden bygge av tre moderna lösdriftslagårdar för att ge kor och brukare bra miljö och för att säkra vård av Gryts Skärgård, särskilt dess norra del. Skärvård kan vidare ej bedrivas om inte svenska, skattebetalande  medborgare och deras politiker inser värdet av skärvård och vill bekosta den. Alltså fick Peter Gerdehag göra en inspirationsfilm som skulle visa att privata initiativ och engagemang i samspel med gemensamma insatser kan löna sig biologiskt, kulturellt och landskapsmässigt. Slutligen ville fonden visa ett slående exempel på hur restaurering och skärvård av yppersta kvalitet kan rädda inte bara biologisk och kulturell mångfald åt eftervärlden utan även Barthels gudomliga landskap. Därför har fonden tillsammans med Länsstyrelsen restaurerat Harstena bys sedan 1800-talet berömda ängsholme Sandgärdet. Invigning skedde i augusti år 2014.

I allt Skärvårdsfondens och Skärvårdsförenings arbete har tillämpats de senaste och bästa kunskaper som funnits att hämta för den som efterfrågar kunskap före beslut och handling. Världsnaturfondens broschyr gör inom sitt område sådan kunskap lätt tillgänglig. Förhoppningsvis kommer den ej för sent i den förändrings-och generationsväxlingstid som råder.

2014.10.18 Pelle på Grönsö